I allt för många år har jag varit en av alla dem som inte klarar av att titta på nyhetssändningar från krisdrabbade områden. Jag vänder bort blicken då jag ser bilder av svältande barn på tidningslöpet. Varför? För att det gör för ont... Och som med så mycket annat i livet, är det lättare att hantera sådant som man inte vet något om. Förtränga och låtsas som det inte finns.
Igår vågade jag titta - och det jag såg gjorde ont. Men den här gången vände jag inte bort blicken, utan jag vågade
se. Den här gången stannade jag upp, tänkte efter och
gjorde något åt det.
Alla kan vi bidra med något, gör det du också.
Hjälp Afrikas barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar